En logoped kan bidra till att ställa diagnosen Lewy body, hjälpa till att bevara röststyrkan och förebygga lunginflammationer genom att utreda sväljsvårigheter och föreslå anpassningar av mat, dryck och måltidsmiljö. Fredrik Sand Aronsson berättar här hur logopeder kan hjälpa till under olika delar av sjukdomsutvecklingen.
Fredrik Sand Aronsson är logoped vid Karolinska sjukhuset Huddinge. Han träffar oftast patienter med Lewy body i samband med en utvidgad minnesutredning, där han genom att utreda den språkliga förmågan kan hjälpa till med att skilja Lewy body från andra diagnoser.
Utredning av den språkliga förmågan kan hjälpa till att ställa diagnosen
Just nu arbetar Fredrik främst med utredningar, parallellt med sin forskning. Hans patienter kommer ofta på remiss från en minnesklinik för att utreda en språklig nedsättning. Hur språket påverkats kan hjälpa till att skilja Lewy body från andra diagnoser, till exempel Alzheimer.
– Vid Lewy body är det typiskt med adynami, en nedsatt förmåga att driva talet eller berättandet, förklarar Fredrik. En person med Lewy body minns ofta vad saker heter och kan svara på frågor, men har svårt att vara drivande i ett samtal.
Under besöket används ett testbatteri för att undersöka den språkliga förmågan. Ofta görs ett bildbeskrivningstest, där man utifrån bilder får berätta vad olika föremål heter och vad som händer på bilden. Detta test klarar personer med Lewy body ofta bättre än personer med Alzheimer. Men vid vissa ordflödestest är förhållandet det motsatta. Ett ordflödestest kan innebära att man blir ombedd att komma på så många ord som möjligt på en viss bokstav under en minut. Och detta test går ofta bättre vid Alzheimer än vid Lewy body.
Viktigt att närstående är med vid utredningen
– En utmaning vid utredning av just Lewy body är att hjärnans förmåga varierar så mycket från dag till dag, eller till och med under samma dag. Det kan göra att en person med Lewy body får olika resultat på testet vid olika tillfällen. Idealiskt vore att träffas vid flera tillfällen, men det är ofta svårt att få till. Därför är det viktigt att närstående är med och berättar hur det ser ut hemma. Ofta presterar personer med Lewy body bättre under utredning än i vardagen.
Talet och röststyrkan förändras
– Hur man pratar förändras vid Lewy body, berättar Fredrik. Talet blir ofta tystare och mer monotont. Det är också vanligt att man börjar prata i normalt tempo, men att det sedan går allt snabbare mot slutet. Rösten kan också brytas helt.
Att få ett tystare tal handlar inte bara om förmågan att tala starkt. Det kan också vara svårt att avgöra hur högt man pratar, vilket kan leda till att man talar tystare än man egentligen klarar.
Be om remiss till röstträning
– Det finns bra träning för att bevara en starkare röst, säger Fredrik. Metoden heter LSVT LOUD och är utvecklad för Parkinson, där den visat sig ge effekt på hur kommunikationen fungerar i vardagen och bidra till ökad livskvalitet. Evidensunderlaget för användning just vid Lewy body är begränsat, men eftersom talsvårigheterna vid de två tillstånden överlappar finns det ett tydligt skäl att använda metoden. Det är också en stor fördel för patienten att kunna vara delaktig i sin behandling och göra något aktivt för att behålla sina förmågor.
Vid LSVT LOUD tränar man rösten genom att hålla ut starka vokalljud, som att skapa långa, uthållna a:n med rösten och göra tonhöjdsövningar. Logopeden ger också kontinuerlig feedback för att hjälpa personen hitta rätt röstnivå, ibland med hjälp av en decibelmätare som riktmärke för hur högt man ska prata.
Oftast tränar man först med logoped ett antal gånger och sedan kan man fortsätta träningen hemma några gånger i veckan. Det är enkelt att träna tillsammans med en närstående eller vårdpersonal, övningarna brukar fungera även när kognitionen är nedsatt.
– Min rekommendation är att börja i tid, säger Fredrik. Att kunna göra sig förstådd är viktigt för att vara med i olika sociala sammanhang. Din husläkare, neurolog och geriatriker kan skriva remiss till logoped.
Samtalspartnerträning för ömsesidigt ökad förståelse
– Det finns också insatser som riktar sig mer mot närstående, berättar Fredrik. Genom samtals-partnerträning, eller communication partner training (CPT), kan man arbeta med strategier för att behålla en fungerande kommunikation även när talet och språket försämras.
Under samtalspartnerträning arbetar logopeden med den närstående och personen som har Lewy body. Tillsammans undersöker man vad som leder till problem, var missförstånd uppstår och vad som är svårt att uppfatta och uttrycka. Förslag på lösningar kan vara att ge mer tid, ställa öppna frågor och bekräfta det som sägs. Man tränar ofta på konkreta samtalssituationer där samtalspartnern får feedback och lär sig strategier för att stödja personen med kommunikationssvårigheter. Samtalspartnerträning genomförs av logoped efter remiss från vårdpersonal.
– Kommunikation är ett samspel, det involverar båda parter. Att inte längre kunna förstå varandra leder till frustration och sorg. Samtalspartnerträning är ett sätt att undvika missförstånd och skapa möjligheter för en fortsatt dialog och delaktighet.
Sväljsvårigheter är vanligt
Sväljsvårigheter är vanligt vid Lewy body, i synnerhet senare i sjukdomsutvecklingen. Hur vanligt det är varierar beroende på hur långt sjukdomen har gått. I tidigare skeden uppskattas sväljsvårigheter förekomma hos ungefär 30 till 35 procent, men senare är siffran betydligt högre. I snitt börjar man få märkbara symtom ungefär 3,5 år efter diagnosen. Forskning tyder också på att något under 20 procent drabbas av så kallad tyst aspiration, att man får mat eller dryck i luftstrupen – utan att hosta eller reagera.
– Själva sväljprocessen är komplicerad och involverar många muskler och nerver, förklarar Fredrik. Den så kallade faryngeala fasen, när maten passerar svalget och luftvägen ska skyddas, sker på ungefär en halv till en sekund. Vid Lewy body uppstår oftast problemet just här, vilket ökar risken för att mat eller dryck hamnar i luftvägarna.
Rätt mat och goda rutiner kring måltiderna
Vanliga symtom vid sväljsvårigheter är att hosta medan man äter, att sätta i halsen och att det tar lång tid att äta. Man kan också misstänka sväljsvårigheter när en person går ner i vikt utan att det finns en rimlig förklaring, eller i värsta fall vid upprepade lunginflammationer.
– Vi utreder vilken sorts mat och dryck som är svår att svälja och anpassar kosten efter det, säger Fredrik. Att se över själva måltidsmiljön är också viktigt. Vid Lewy body behöver man ofta längre tid för att äta och en lugn miljö. Mindre tuggor kan underlätta sväljningen och det är viktigt med en bra hållning, att inte sitta ihopsjunken framför TV:n i en soffa eller fåtölj. Och att passa på att äta när personen känner sig som piggast.
Relativt enkla undersökningar kan förebygga sjukhusinläggningar
Det finns flera sätt att utreda sväljsvårigheter. Den enklaste är en klinisk bedömning där personen får äta och dricka medan logopeden observerar och lyssnar med ett stetoskop. Man provar då med olika livsmedel och konsistenser, som vatten, kolsyrat vatten, puré, kex eller köttbulle.
Vid en fiberendoskopisk undersökning av sväljning (FUS) för man ner en tunn fiberoptisk kamera genom näsan för att observera hur sväljningen fungerar och upptäcka om mat eller dryck hamnar fel. Det går också att göra en sväljröntgen, där patienten först får svälja lite kontrastladdad dryck och sedan äta och dricka samtidigt som man filmar med röntgen.
– Vi vet att patienter med Lewy body ofta får sväljsvårigheter och att det kan leda till lunginflammation och sjukhusinläggningar, säger Fredrik. Genom att göra sväljundersökningar i ett tidigt skede kan vi undvika lidande för både patienten och närstående.
Ökad medvetenhet om risker och snabbare insats
Genom att öka kunskaperna om hur Lewy både påverkar tal och sväljning kan vi identifiera symtom tidigare och sätta in insatser som förebygger försämring. Det behövs en ökad medvetenhet inom hela vårdkedjan, från husläkare till omvårdnadspersonal.
– Jag tycker vi ska vara frikostiga med remisser till logoped för personer med Lewy body, säger Fredrik. Det är en utsatt grupp som behöver all hjälp de kan få och genom att behandla fler kan vi i vården få ett bättre underlag och bygga evidens som hjälper fler framöver.
Logopedens ordlista:
Adynami. Nedsatt initiativförmåga och drivkraft som vid Lewy body kan påverka kommunikationen. Det kan yttra sig som svårigheter att själv ta initiativ till och hålla igång ett samtal trots att ordförråd och språkförståelse är relativt bevarade.
Aspiration / Tyst aspiration. Aspiration betyder att mat eller dryck tar sig ner i luftvägarna i stället för i matstrupen. Tyst aspiration innebär att detta sker utan att personen hostar eller reagerar, vilket gör det svårare att upptäcka.
Bildbeskrivningstest. Ett test där personen utifrån bilder får berätta vad föremål heter och vad som händer på bilden.
Dysartri. Ett samlingsnamn för talsvårigheter som beror på att musklerna som styr talet inte fungerar som de ska, till följd av skada eller sjukdom i nervsystemet.
Dysfagi. Det medicinska ordet för sväljsvårigheter.
FUS – Fiberendoskopisk undersökning av sväljning. En undersökning där en tunn kamera förs ner genom näsan för att filma och bedöma hur sväljningen fungerar.
Klinisk sväljbedömning. En undersökning som görs genom direkt observation utan avancerad teknisk utrustning.
Kompensatoriska metoder. Sätt att anpassa sig och underlätta vid sväljsvårigheter, till exempel genom att ändra matens konsistens eller anpassa måltidsmiljö.
LSVT LOUD. En träningsmetod för att bevara och stärka rösten, ursprungligen utvecklad för personer med Parkinson. Förkortningen står för Lee Silverman Voice Treatment.
Ordflödestest. Ett test där personen ska komma på så många ord som möjligt inom en kategori eller på en bokstav under en begränsad tid.
Samtalspartnerträning, communication partner training (CPT). Träning för närstående eller vårdpersonal i hur man kommunicerar på ett sätt som underlättar för den som har kommunikationssvårigheter. Träningen sker oftast tillsammans med patient och anhörig.
Sväljröntgen. En röntgenundersökning där personen sväljer ett kontrastmedel samtidigt som sväljningsrörelsen filmas, vilket möjliggör en detaljerad analys av förloppet.
Text: Sonja von Zeipel
Publicerad maj 2026
