Lewy body sjukdom orsakas av felveckat alfasynuklein
Lewy body sjukdom är en vanlig orsak till kognitiv svikt bland äldre. Sjukdomen orsakas av att ett protein i kroppens nervceller, alfasynuklein, felveckas.
Felveckat alfasynuklein klumpar ihop sig i nervcellerna och bildar proteinklumpar som är typiska för sjukdomen. Dessa proteinklumpar kallas Lewy bodies på engelska och Lewykroppar på svenska.
I nuläget kan vi bara påvisa Lewy bodies direkt i hjärnan efter att en person har dött. Idag är detta det enda sättet att säkert diagnostisera personer med symtom som tyder på Lewy body sjukdom. Det forskas vidare på olika metoder för att kunna undersöka felveckat alfasynuklein i levande människor.
Proteinklumparna beskrevs första gången i litteraturen av den tyska hjärnforskaren Friedrich Lewy under 1910-talet. Men det var först 1997 som man kunde se att alfasynuklein var den huvudsakliga beståndsdelen i Lewy bodies, genom att använda moderna metoder för att analysera hjärnvävnad efter döden.
Lewy bodies orsakar även Parkinsons sjukdom och finns också hos en del personer som har Alzheimers sjukdom.
Alfasynuklein finns hos alla och är ett viktigt protein
Alla människor har alfasynuklein i sina nervceller. Forskare tror att proteinets normala roll är att hjälpa nervcellerna att skicka kemiska signaler mellan varandra eller till andra celler i kroppen. Dessa kemiska signaler är viktiga för att våra kroppar ska fungera normalt.
Varför felveckas alfasynuklein?
När ett protein felveckas ändras dess tredimensionella struktur så att cellen inte längre känner igen proteinet. Man kan beskriva det som en nyckel som plötsligt ändrar utseende och inte längre kan öppna låset.
Det finns idag inget exakt svar på varför alfasynuklein felveckas hos vissa individer, och i förlägningen orsakar Lewy body sjukdom. Flera specifika teorier har lyfts fram i forskningsartiklar genom åren. Många personer med felveckat alfasynuklein har också andra förändringar i hjärnan, som till exempel samtidig Alzheimers sjukdom eller tecken på vaskulära förändringar. Vissa studier tyder också på att olika felveckade proteiner i hjärnan kan påverka varandra och ibland klumpa ihop sig tillsammans. Det går förmodligen inte att hitta en enskild orsak som förklarar alla fall av Lewy body- eller Parkinsons sjukdom.
Ärftlighet kan spela viss roll men oftast finns inga kända släktband
Vanligen uppstår Lewy body sjukdom spontant, det vill säga utan att det finns nära släktingar som har sjukdomen. Det finns dock gener som är kopplade till ökad risk för att utveckla sjukdomen. Vissa genetiska variationer i arvsmassan verkar medföra en ökad risk för att alfasynuklein felveckas på gruppnivå. Hos de flesta som utvecklar Lewy body sjukdom går det alltså inte att peka på en specifik genetisk faktor i nuläget.
Det kan vara faktorer i miljön
I obduktionsmaterial kan klumpar av felveckat alfasynuklein ses i flera delar av kroppen, som i hjärnan, hjärtat eller tarmarna. Dock har forskare noterat fall där Lewy bodies enbart hittats i hjärnans luktcentrum eller i tarmarna, utan fynd i andra delar av kroppen. Det har lett forskare till att tänka att sjukdomen orsakas av något man får i sig, genom näsan eller i mag-tarmkanalen.
Möjliga orsaker som lyfts fram är virus (till exempel herpesvirus) och bakterier (till exempel desulfovibrio-bakterier). Andra möjliga förklaringar är lösningsmedel, bekämpningsmedel och luftföroreningar. Möjligen kan även en obalans i kroppens magtarmflora spela roll. Tidigare studier har visat att alfasynuklein kan felveckas som svar på en lokal inflammation i magtarmkanalen.
Lewy bodies finns i kroppen långt innan symtomen utvecklas
Det kan ta decennier från det att sjukdomsprocessen vid Lewy body startar till dess att symtom uppstår. Det är därför sannolikt att många personer inte kommer att få symtom under sin livstid trots att de har Lewy bodies i kroppen.
Den smygande sjukdomsutvecklingen beror sannolikt på var i kroppen och hjärnan de felveckade proteinerna finns. Lewy bodies uppstår först i vissa specifika hjärnregioner, men med tiden finns de i allt fler områden.
Vi vet fortfarande inte exakt hur de felveckade proteinerna sprider sig mellan nervceller. En möjlighet är att nervbanor som normalt förbinder olika delar av hjärnan också fungerar som spridningsvägar för sjukdomsprocessen. Vilka hjärnregioner som påverkas avgör i sin tur vilka symtom en person med Lewy body utvecklar.
Sammanfattning
Idag vet vi inte exakt varför Lewy body uppkommer eller varför vissa får sjukdomen och andra inte. Möjligen uppkommer sjukdomen genom en kombination av arv och miljö, där orsakerna varierar från individ till individ.
Text av: Isak Heyman, ST-läkare och PhD, tillsammans med Anna Rennie med dr och Annegret Habich, PhD.
Publicerad i mars 2026.