Under våren 2025 kommer vi kontinuerligt fylla på med mer kunskap. Håll utkik på sidan!

Vad är Lewy body?

Sjukdomen Lewy body beskrevs första gången på 1980-talet. Först 1996 fick den sitt diagnosnummer, ICD-nummer G31.8A. Sjukdomen orsakas av Lewykroppar, proteinansamlingar som innehåller en skadlig form av proteinet alfa-synuklein. Lewykropparna kan finnas i hjärnan men kan även sätta sig i kroppens alla inre organ.

Det tar ofta lång tid innan sjukdomen ger tydliga symtom. När de väl börjar märkas är symtomen otydliga och man kanske heller inte kopplar dem till kognitiv sjukdom. Därför dröjer det ofta innan en minnesutredning påbörjas.

Man räknar med att Lewy body står för mellan 2-20% 1) av alla demensfall. Siffrorna i olika register och studier varierar vilket visar att sjukdomen är kraftigt underdiagnostiserad. Troligen beror det på okunskap om hur att man diagnostiserar Lewy body.

Hur ställs diagnosen?

Den vanliga gången för att utreda om personen har en kognitiv sjukdom börjar inom primärvården. Där genomförs en enklare minnesutredning genom frågor och tester. MMSE, ibland kallat MMT, och Klocktest är två enkla test som ger en grov uppskattning av hur personens minne och andra kognitiva förmågor fungerar.

Efter den första utredningen där man uteslutit andra sjukdomar och sett att det finns en svikt i den kognitiva förmågan, men inte kunnat ställa en diagnos, remitteras personen till en minnesmottagning. I vissa fall kan diagnosen redan ställas inom primärvården då symtomen är tillräckligt tydliga.

På minnesmottagningen görs en utvidgad demensutredning där tester för minne, språk och uppmärksamhet kan genomföras men även fysiska undersökningar som till exempel magnetröntgen och/eller prov på ryggvätskan.

Diagnosen Lewy body ställs genom fem kärntecken:

  1. Visuospatiala svårigheter: svårt att klä sig, sätter sig snett på stolen, häller vatten utanför glaset.
  2. Parkinsonliknande: långsam gång, stelhet i muskler, stel mimik, framåtlutad kroppsställning.
  3. Uppmärksamhet och vakenhet fluktuerar; tillståndet varierar, faller mycket lätt i sömn, kan sova 12-14 timmar på natten.
  4. Synhallucinationer: tycker sig ha fler personer boendes hos sig, dukar för fler men vet att hallucinationerna inte är verkliga.
  5. Störd drömsömn: lever ut sina drömmar, ramlar ur sängen, jagar inkräktare och är uppe och går fast de sover.

Vad finns det för behandling?

Lewy body går inte att bota men man kan behandla symtomen. Det är viktigt att behandlande läkare har kunskap om diagnosen och vet vilka läkemedel som bör användas. På minnesmottagningen finns goda kunskaper om hur man behandlar Lewy body och med vilka läkemedel. Men de flesta träffar också andra läkare och då är det viktigt att alltid påpeka att man har Lewy body för att få rätt läkemedel. Personer med Lewy body är mycket känsliga för läkemedelsgruppen neuroleptika, vilket är viktigt att ta upp vid varje besök.

Kunskaperna om hur man behandlar Lewy body har vuxit mycket de senaste åren. När man gör saker i rätt ordning, sätta in rätt mediciner i rätt tid och undviker att ge fel mediciner, kan sjukdomen utvecklas långsammare än vad man tidigare trodde. På sikt är det stora hoppet antikroppmedicinering, där forskningen tar stora steg framåt just nu.

REF:
1) Demensförbundet, 2025-01-27.
https://www.demensforbundet.se/om-demens/demenssjukdomar/lewykroppsdemens/

2) Svenskt Demenscentrum, 2025-01-27.
https://demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Lewy-body-demens