Fyra frågor till en forskare
Här ställer vi fyra frågor till Annegret Habich som forskar på hur Lewy body påverkar den manliga respektive kvinnliga hjärnan.
1. Hur är din forskning kopplad till Lewy body?
Jag forskar på hur Lewykroppsdemens påverkar hjärnans struktur och nätverk med ett särskilt fokus på individanpassad medicin. Lewykroppsdemens är en komplex sjukdom där patienters sjukdomsförlopp skiljer sig mycket. Bland annat spelar kön en avgörande roll. Fler män än kvinnor drabbas av Lewykroppsdemens, och deras symtom ser olika ut. Genom att använda magnetkamerabilder (MR) undersöker vi hur en patients kön påverkar förlusten av hjärnsubstans, för att kunna erbjuda en mer träffsäker diagnos och vård.
2. Vad har du kommit fram till hittills?
Vår forskning har visat att män förlorar mer hjärnsubstans i ett tidigt skede, särskilt i främre delen av hjärnan. Däremot börjar kvinnornas förlust av hjärnsubstans senare, men följer då ett betydligt mer aggressivt förlopp. Våra resultat visade också att förlusten av hjärnsubstans i olika hjärnregioner är kopplad till kognitiva problem och förekomsten av visuella hallucinationer hos män, men inte hos kvinnor. Utöver detta har vi undersökt hur förlusten av hjärnsubstans hänger samman mellan olika regioner i hjärnan genom att studera hjärnan som ett nätverk. Intressant nog ser vi att de tydliga skillnader som normalt finns mellan friska män och kvinnor suddas ut hos patienter med Lewykroppsdemens. Sammantaget tyder dessa studier på att sjukdomsförloppet vid Lewykroppsdemens skiljer sig markant mellan män och kvinnor. Medan männens och kvinnornas hjärnor till en början förändras i olika takt och i olika regioner, konvergerar de senare och landar på liknande nivåer av hjärnskador runt 75-årsåldern.
3. Hur kan din forskning komma att användas inom vården?
Genom att förstå hur sjukdomsförloppet skiljer sig mellan män och kvinnor kan vi utbilda kliniker i att upptäcka sjukdomen tidigare och mer exakt. Vi har i våra studier använt både avancerade analyser och traditionell visuell granskning av MR-bilder, den metod som läkare använder i sin kliniska vardag idag. Det gör att våra resultat snabbt kan omsättas i praktiken för att hjälpa läkare att bättre tolka MR-bilder hos män och kvinnor med Lewykroppsdemens.
4. Hur kommer forskningen kunna göra nytta för personer med Lewy body, på kort och lång sikt?
På kort sikt innebär detta att vi minskar risken för att kvinnor underdiagnostiseras eller får fel diagnos, eftersom deras hjärnförändringar ofta inte följer samma mönster som männens. En tidig och korrekt diagnos är avgörande för att kunna sätta in rätt stöd och undvika mediciner som kan vara skadliga vid just Lewykroppsdemens. På längre sikt är detta arbete en grundsten i utvecklingen av precisionmedicin, där vi i framtiden hoppas kunna erbjuda behandlingar som är skräddarsydda efter patientens individuella egenskaper och behov.
Diagrammen till höger visar att män med Lewykroppsdemens förlorar mer hjärnsubstans tidigt, särskilt i den främre delen av hjärnan. Däremot börjar kvinnor med Lewykroppsdemens förlora hjärnsubstans senare, men då går sjukdomen mycket snabbare. Skillnaderna mellan män och kvinnor minskar med tiden och är nästan helt borta runt 75 års ålder. (mörkblått).
Länkar till studierna:
Oltra J, Habich A, Schwarz CG, et al. Sex differences in brain atrophy in dementia with Lewy bodies. Alzheimer’s Dement. 2024;20:1815–1826. https://doi.org/10.1002/alz.13571
Habich, A., Oltra, J., Schwarz, C.G. et al. Grey matter networks in women and men with dementia with Lewy bodies. npj Parkinsons Dis. 10, 84 (2024). https://doi.org/10.1038/s41531-024-00702-5
